Jimmy’s blaj

Have you ever had the need to run your unprioritized benchmarkings or other resourcedevouring stuff on a server without taking too much of the servers resources? Well, I have, and for that you need the help of a tool named nice.

The CPU of the server are shared between all running processes, and at start a process is given a prioriy depending of the importance of it. The default for normal usage is 10, -20 is the most important one, usually reserved for the system itself and 20 for the most unfavorable. Now setting the priority is easy. Just open a terminal, GUI:s are for simpeltons

Just typing nice at the commandline throws back your current niceness. Now try typing nice +15 prstat (or top if on linux)

Now open a second terminal and run prstat/top -U your_user_name. You should now se all your running processes and one column named NICE. And if you check for 15 in that column you should find your other top/prstat running at nice 15.

Now if you want to raise the NICE then you can use the renice command, just type nice 19 -p pid_for_prstat/top and see how the priority changes.

If you have root access you can also raise the priority, something not always allowed if you are a commoner.

Enjoy!

Jag är en nerd, jag erkänner, ingen tvekan om saken. Jag älskar att leka med operativsystem om de har något att ge. Jag är en gammal användare av GNU/Linux och har alltid älskat den myriad av tillbehör som finns till operativsystemen. När jag började leka med Debian som är min favoritdistribution för tio år sedan var saker och ting inte så lätta som idag. Allt strulade, men det gjorde inget, det var nytt och spännande. Tio år senare är det som att spela ett TV-spel, allt funkar, aldrig problem, det finns alla program man bara kan önska sig. Man kan tänka sig att man borde nöjt luta sig tillbaka då. Inte jag, jag verkar gå igång på motstånd. Nej istället slängde jag in Opensolaris 2008.05 på hårddisken.

Det var spännande, få se detta antika monster snurra, det var snyggt cleant och trevligt. Men helt plötsligt står man där igen, det finns ingen mjukvara, allt måste konfigureras för hand, tillbaka på ruta ett. Nu står jag lite mitt emellan, ska jag fortsätta köra Opensolaris eller någon annan av Solaris distributionerna? Det är ett spännande OS det vill jag säga, jag vill liksom att det ska utvecklas och växa till sig. Nu har jag datorn bara som arbetsstation, jag sitter i stort sett bara och läser mail, programmerar, och läser nyheterna. Det funkar. Men inte så bra som jag velat, alla dessa små saker som strular, jag vill ha läs/skriv möjligheter på Redmonds ohyggliga ntfs filsystem, jag vill ha en okish mp3 codec. Jag vill inte använda rhythmbox.

Men jag vill ju inte byta tillbaka till linux, då får jag ju inte zfs, som är ett helt overkligt bra filsystem. Inte heller får jag lära mig nåt nytt om Opensolaris innandömen. Vad gör man?

Hade jag tid skulle jag nog konfa till systemet till det perfekta för mig, men man är mitt i livet och tiden räcker helt enkelt inte till. Ack och ve! varför finns det så många spännande operativsystem, Freebsd, OpenBSD, Solaris, GNU/Linux listan kan göras lång.

Ahhh, jag biter ihop. I slutet är mödan alltid värt besväret